Chokehold gästbloggar!

Det var en morgon, inte kväll, i Juni. Flera år sen, ingen minns eller bryr sig om hur många exakt. Men det är åtminstone fler än tre.
Jag bodde nämligen hemma hos pappa fortfarande då.
Och det hade varit en sjukt hård tisdagsfylla. Halv åtta vaknar jag upp och kände hur magen tyckte att det här med att vara sångare i ett metalband är en karriär för som passar den. Jävlar vad den lät.

Inte hungrig, inte törstig, inte någonting. Bara bakfull och skitnödig till förbannelse.
Så jag gled ut ur mitt rum, kommer till toaletten (badrummet, snarare) som är på samma våning som mitt rum.
Icke. Där gick farsan in och skulle utföra morgonritualer. Tror det kallades "dusch" eller nåt.

Så jag fick gå på dass på övervåningen istället.
Värt att notera kan vara att bredden på dass i Örebro är ungefär lika stora som själva staden; inte speciellt.
Satte mig där och funderade lite på vart skitnödigheten egentligen tog vägen. Den hade liksom försvunnit.

Jag hann inte tänka på det speciellt länge.

Händer upp mot väggarna, håll i hatten, på med dansskorna och blås i trollflöjten, för nu jävlar!
Jag har aldrig någonsin varit med om en sån explosion i någon som helst av mina kroppsöppningar. Kanske vid projektilvomi men det är ingenting jag har speciellt mycket erfarenhet eller minne av ändå.
Man var på riktigt tvungen att hålla i sig för att inte ramla av toaletten eller ännu värre, göra ett hål i taket med brun raketrök tätt därefter.

Har ni någonsin hört talas om begreppet "sprutlackering" vad gäller toaletter och ens besök man har på dessa ställen?
Om inte så kan ni säkert tänka er.
Precis hela innanmätet av stolen var fullkomligt full med skit.
Och det luktade därefter också.
Pappa, som skulle in och utföra sin morgonskit några minuter senare uppskattade det inte direkt.
Fast jag gjorde det. Jävlar vad gött det var och helt plötsligt var jag inte bakisseg längre. Dagen kunde tas tag i nu med full energi!

Jag gick och lade mig igen.

Inflyttningsfest deluxe

Efter en lång roadtrip Göteborg - Stockholm och tillbaka på samma dag med frukost på McDonalds och middag på Sibylla kan jag förstå varför jag plötsligt fann mig själv vaken mitt i natten med en känsla av att det behövdes ett toabesök och det snabbt.

Första gången kom det lite kiss och en jävla sveda - JIPPI! Urinvägsinfektion :D I'm so happy, I'm so glad, that I've got you. I'd like to thank you, and thank you means merci....


När jag gråtit färdigt satte jag mig vid datorn med ett stort glas vatten för att ha något att kissa ut till nästa besök, som kom att inträffa bara 5 minuter senare. Men nu ville ändtarmen tömmas. Och det gjorde den. Det luktade död och förintelse och trots att jag inte var färdig fick jag spola och då hände det - stopp i toaletten.
"Helvetes skit!" (no pun intended) tänkte jag och spolade en gång till och vattennivån reste sig nästan till ringen.
Nu blev det plötsligt väldigt svårt att vara jag. Det var mer på väg ut och de som haft urinvägsinfektion vet att det kan vara svårt att hålla tätt när man väl börjat.
Det var bara att samla mod och räcka sig efter toaborsten för att peta ner bajset och be till gudarna att det skulle sugas ned och inte bli ännu mera stopp. Det löste sig (PUN INTENDED) och jag kunde fortsätta bajsa tills jag blev klar och kissa tills det inte kunde svida mer, eller komma ut något mer för den delen.

Nu sitter jag här, mitt i natten, astrött och tömd, hinkades vatten för att ha något att kissa ut till nästa besök som jag befarar blir relativt snart.

Bajs på nya platser

Jag har flyttat till Lars-Göran i Partille, även kallad Tomten0 i Cyberspace. En god vän till både mig och Yvette.
Kan meddela att jag redan andra natten försökte lägga en liten korv men den var så skygg för den nya porslinsstolen att jag fick sitta och krysta i en kvart innan den lilla skiten plumsade ned. Jag tror plumset väckte min kära hyresvärd.
Hur som helst, när jag städat lite där inne ska jag göra ett nytt "hemma hos" reportage med bilder för att visa vart saker och ting händer. För i sovrummet händer det inte mycket. Eller ja, inte i mitt iaf.